Man har många känslor, olika känslor. Sköna känslor, roliga känslor, hemska känslor, varma känslor, obehagliga känslor är några av de. Att inte visa sina känslor för andra kan sätta igång mycket onödiga missförstånd. Det hänger ihop med kommunikation. Med människor som jag gillar att umgås med har jag en bra kommunikation. Man behöver inte alltid tycka, känna eller vilja samma saker. Man är olika. Men de som står en närmst, i mitt fall familjen, borde man ju kunna vara ärlig mot, eller? Eller rättade sagt, jag förväntar mig att de är ärliga mot mig. Ibland kan det vara svårt att vara riktigt ärlig, jag vet det av erfarenhet. Men att i efterhand få veta vad folk EGENTLIGEN tycker är något av det värsta jag vet. När jag upplever sånt blir jag väldigt osäker. Var har jag dessa människor? Jag kan ta ett NEJ, jag lovar! Även om ett nej inte alltid är så roligt när man vill höra ett ja...
Jag har en konstig känsla.
Vad menar du?
Vad känner du?
Varför?
2 kommentarer:
Ja det är inte lätt det där, men visst vill man att människor är ärliga även om det kan göra ont ibland. Bättre det än att föras bakom ljuset.
Hoppas att du får en fin tisdag, Sarah.
Ja ärlighet vara nog längst trots allt .
När folk spelar ett spel är det värsta jag vet , ibland nästlar / smickrar folk sig in bara för att få gotta sig och lämnar en sen , helt tom .
Jag har oxå av erfarenhet fått veta i efterhand att kvinnan som är gift med min svärfar egentligen tycker mycket illa om mig , men ändå dök upp titt som tätt bara för att snoka .
Hoppas du får ordning på dina känslor !
Varma kramar/Lotta
Skicka en kommentar