Idag har jag gått runt i en dimma, eller rättade sagt varit inne i dimman. Trött-dimman! Alva har gått tillbaka till gamla vanor: vaknat 00, 02, 04 =( Jag hade nästan glömt av hur det var att inte få sova på nätterna. Man ska inte ropa hej eller vad det nu är man säger. Alva har redan fått fyra tänder (hon är ju bara 7 månader!). Tror att det är fler på gång och att det kan vara därför som hon är otröslig på nätterna. Jag har gett mig "den" på att inte ge brösten på nätterna. Hon tar INGET annat som tröst, ingen napp eller snutte! Jag är hennes snutte känns det som. Det är så himla lätt att säga att man inte ska vara det men när det väl gäller en själv så är det inte så lätt. Jag har alltså varit vaken från 02-05 med en skrikande unge bredvid mig... Då är det inte långt ifrån att man känner en uppgivenhets känsla. Jag låg och tänkte på alla de som har kolikbarn, alla de som har sjuka barn, alla de som kanske inte kan få barn. Då blev det liksom lättare att härda ut. Jag har varit beredd på migrän idag, den har inte kommit =) Det är nog det bästa med denna dagen - att ha härdat ut min trötthet och accepterat dimman ;)Dagens bildcollage är från i lördags då
vi var och åkte i backen
i full fart =)
2 kommentarer:
Jag förstår hur du känner det. Mitt första barn var ett kolikbarn. Hon skrek från 6 på kvällen till bortåt 6 på morgonen. Jag förstår inte hur jag orkade. Pappan skulle upp och jobba på morgnarna så inte blev det nån hjälp där heller. Men det gick, man orkar mer än man tror, det är det som är så häftigt. Kul att du slapp migränen. Hoppas att det fortsätter så. :)
Må så gott.
Ellie har också haft vakenperioder på nätterna den senaste tiden, hon har varit vaken 1-3 timmar varje natt. Men tack och lov så har hon inte skrikit sig igenom vakenpassen, det har varit tvärtom - hon har varit pigg och glad och inte alls velat sova. Själv har man legat där halvdöd av trötthet, med en unge i sängen som klättrar runt och babblar på.
Hon har ju nyss lärt sig stå utan stöd nu och har mycket i kroppen som snurrar runt antar jag, så jag hoppas det här med vakenpassen är en snabbt övergående fas.
Vilka fina vinterbilder du har i din blogg nu förresten! Själv har knappt fotograferat nåt de senaste veckorna, och har inte haft så stor blogglust. Men nu börjar lusten komma så det kan nog dyka upp lite blogginlägg igen snart hos mig.
Skicka en kommentar