30 oktober 2008

Snigelfart...



Med en mage som putar redan känner jag mig mycket piggare och mindre illamående nu än för en vecka sen! Att vakna och känna sig, rent ut sagt, bakfull varje morgon är inte en rolig känsla... Igår gick jag in i vecka 12, det innebär den första lättnaden. Nu minskar risken avsevärt för missfall, pust! Igår var vi på första ultraljudet. Denna lilla/lille varelse är ca 4-5 cm, har en liten perfekt kropp med ett hjärta som slår ca 170 slag/minut! Att få se på bild att den lever och sprattlar är en obeskrivlig känsla! För mig har det varit veckor av konstant oro. Oron har mest legat i att jag varit (och fortfarande är) orolig så in i bänken att något skall gå fel. Som tur är har jag en stöttande sambo som oftast ser det positiva i saker och ting, tack Donny för att du poshar mig så mycket! Love you ;O)

3 kommentarer:

Paula sa...

Hi hi nu får du allt gå mycket, du har änna blivit lite rund. ha ha.. Visst är det tur att man har sina kära som stöttar. Kram

annastina sa...

Jag har allt gått och tittat en del på magen din ett tag nu på jobbet.. Då hade jag rätt alltså.
Grattis!!! Vad roligt! Och vad skönt att du kommit in i vecka 12 nu. Det är tuffa oroliga veckor fram till dess.
Kram Anna S

Sarah sa...

Paula, ja du hade rätt! Visst syns det ;O) kram på dig
Anna, kul att du hittat hit. Ni är nog en del på jobbet som gissat, eller hur?